Allt har brunnit ner!

Halima är 37 år och mamma till fem barn. Hon förlorade allt i den massiva branden i världens största flyktingläger – Kutupalong – i Bangladesh. Nu förbereder hon sig för att börja om igen.

Hon tillhör det statslösa och förföljda Rohingyafolket från Myanmar som flydde för sina liv från blodiga övergrepp 2017.

Halima tappade bort sina barn

– När jag gick ut såg jag elden komma mot oss, berättar Halima.

Hon förlamades av skräck. När hennes barn började gråta och skrika tog hon kommando över rädslan och sprang för livet med barnen.

– Jag tog dem så långt bort som jag kunde.

Halima ville hämta något i hemmet. Hon bad fyra av barnen att vänta medan hon sprang tillbaka för att rädda familjens få ägodelar. Hon bar med sig sitt yngsta barn.

– När jag kom dit stod huset i lågor. Jag försökte ta med några saker som vi har i en väska, men den var för tung.

Hon sprang tillbaka till sina barn. Till Halimas fasa var de borta.

– Jag såg alla människor som skrek och sprang fram och tillbaka. Jag visste inte var min man var, hade tappat bort mina fyra barn och mitt hus brann.

– Det kändes som om hela världen rasade samman, berättar Halima.

Akut nödhjälp till drabbade

Med starkt stöd från människor som du kan UNHCR snabbt ge de drabbade nödhjälp som filtar, liggunderlag och solcellslampor. FN:s livsmedelsprogram (WFP) ser till att de får varma måltider.

Nödtoaletter och enkla vattenkranar har byggts upp. Mobila hälsokliniker behandlar människor med brännskador.

Traumastöd

UNHCR i södra Bangladesh berättar att ett av de största behoven är att ge psykologisk första hjälpen.

Många flyktingar drabbades av trauma när de tvingades fly från övergreppen i Myanmar 2017. De är redan psykiskt slutkörda.

– Det är så viktigt att människor får grundläggande hjälp, och också psykologiskt stöd. De har gått igenom trauma om och om igen, berättar Louise Donovan på UNHCR.

Branden som splittrade Halima från hennes man och barn slet igenom ett stort område i Kutupalong.

När branden släcktes dagen efter hade hälsokliniker, skolor och 9 500 hem förstörts och lämnat 45 000 flyktingar utan tak över huvudet.

Fyra dagar senare bekräftades elva flyktingar ha dödats. 300 saknas fortfarande och dussintals barn har tappat bort sina föräldrar.

Halima hittar sina barn

Efter en tid hittade Halima ett av sina barn hos en släkting och lyckades sedan spåra sin man.

Två dagar senare hörde Halima namnen på två av sina söner utropade i en högtalare. Äntligen kunde de återförenas.

Men en av hennes söner saknas fortfarande.

– Jag önskar ingenting annat än att hitta min son och börja ett nytt liv, sa hon.

Under dagarna efter branden har UNHCR tillsammans med andra organisationer hjälpt tiotusentals flyktingar att inleda den smärtsamma vägen tillbaka för att bygga upp sina liv ur askan.

Rokiya Begum, 27 år, flydde med sina barn när branden spred sig in i hennes kvarter i lägret. Hon och hennes familj lyckades undkomma skador, trots att de var separerade i timmar i kaoset.

Rokiya berättar om att hon såg människor bli uppslukade av lågorna – hon såg ett barn brinna.

– Det var hemskt! Vi kunde inte gå dit för att rädda barnet.

Hon och hennes familj bor nu hos sin svärmor. Precis som Halima har de förlorat allt.

– Allt är bränt till aska. Vi måste börja om från ingenting, berättar hon.

Källa: unhcr.org