Klimatet förändras
Naturkatastrofer som stormar, cykloner, översvämningar, torka, bränder och jordskred tvingar miljoner barn och familjer att lämna sina hem varje år.
Klimatförändringar:
- Ökar antalet och styrkan av plötsliga naturkatastrofer.
- Bidrar till gradvisa miljöhot som torka och stigande havsnivåer.
Människor i länder som brottas med konflikter och fattigdom drabbas hårdast.
Jorden blir varmare
Människan är den största orsaken till att klimatet förändras. Utsläpp av växthusgaser har ökat uppvärmningen av jorden snabbare än någonsin tidigare i den moderna civilisationens historia.
- Havsnivåerna höjs.
- Havsisarna smälter.
- Regnsäsonger är mer oförutsägbara.
- Extrema väderhändelser blir vanligare och mer extrema.
De senaste sex åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts.
Extremväder
I Afghanistan, i Sahelregionen söder om Sahara i Afrika och i Centralamerika tvingar torka, översvämningar och extremväder människor på flykt. Samtidigt gör samma förändringar livet ännu tuffare för de som redan lever på flykt.
De senaste tio åren har väderrelaterade katastrofer tvingat i genomsnitt 21,5 miljoner människor att lämna sina hem varje år.
Enligt Världsbanken kan klimatförändringar tvinga mer än 140 miljoner människor att lämna sina hem fram till år 2050.
Flyktingar
Cirka 90 procent av alla flyktingar kommer från länder som är särskilt sårbara för klimatförändringar. De saknar resurser för att anpassa sig till den allt mer ogästvänliga miljön.
I samma länder lever runt 70 procent av alla internflyktingar i världen.
Klimatrelaterade katastrofer
Mer än en miljard människor bor i länder som löper stor risk att drabbas av klimatrelaterade katastrofer. I samma länder är förmågan att återhämta sig efter en katastrof svag.
I Afghanistan har torka och översvämningar tillsammans med årtionden av konflikter lämnat miljontals människor utsatta för hunger.
Mocambique upplever en liknande situation. Konflikter och flera väderkatastrofer som cykloner drabbar landet samtidigt som våld och strider har tvingat hundratusentals människor på flykt.
I Bangladesh, dit 870 000 människor ur den utsatta folkgruppen Rohingya flytt undan våld och övergrepp i Myanmar, drabbas nu av mer frekventa och intensiva cykloner och översvämningar.
Ökade insatser
UNHCR har ökat insatserna för att hjälpa människor på flykt som riskerar att drabbas av extrema väderkatastrofer.
Trädplantering
I lägret Minawao i Kamerun har flyktingar planterat 360 000 träd för att bekämpa avskogning. Regionen är hårt drabbad av torka och i akut behov av en bättre miljö.
– Tidigare, under torrperioden, var solen så intensiv att allt brann, berättar Lydia Youcoubou som är flykting från Nigeria.
"The Great Green Wall" är en enorm gemensam insats i Afrika för att plantera en mäktig grön mur av träd som sträcker sig över hela Sahel – från Senegal till Djibouti. Trädplanteringen gör flyktinglägren gröna igen, jorden bördigare och binder koldioxid.
I Bangladesh pågår ett stort arbete med att plantera snabbväxande träd i delar av flyktingläger som drabbas av jordskred under monsunperioden.
UNHCR delar ut alternativa bränslen på flera platser i världen så att människor på flykt inte ska behöva hugga ner träd för att elda så de kan laga mat och hålla sig varma och friska.
Minska följder, öka hjälpen
UNHCR uppmanar nu världens länder att snabbt och tillsammans vidta åtgärder för att:
- Minska följderna av klimatkatastrofer för hundratals miljoner människor i världen.
- Öka hjälpen till människor som har drabbats av katastrofer och av klimatförändringarnas effekter.
Tre snabba frågor om klimatet
Vad är klimat?
Klimat beskriver vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.
De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker idag kan vara tecken på att klimatet förändras, men de kan också vara en del av den naturliga variationen.
Det är svårt att direkt koppla en enskild extrem väderhändelse till pågående klimatförändring.
Källa: smhi.se
Vad är en naturkatastrof?
Naturen kan bete sig både extremt och oförutsägbart, det kan innebära stora faror för människor. Översvämningar, stormar, jordskred, jordbävningar och vulkanutbrott kan få förödande konsekvenser för människor som befinner sig i närheten. Sådana händelser kallas för naturkatastrofer.
Naturkatastrofer går generellt inte att göra något åt. Det går inte att påverka om det kommer att ske en jordbävning eller ett vulkanutbrott.
Det kan gå att minska effekterna som att:
- Förutsäga var och när en storm, en jordbävning eller ett vulkanutbrott kommer att inträffa.
- Bygga infrastruktur som bättre kan klara av effekterna av en jordbävning eller en översvämning.
- Organisera samhället för att snabbt få hjälpinsatser på plats.
Källa: Uppsala universitet
När en kris plötsligt slår till kan UNHCR skicka 3000 ton förnödenheter inom 72 timmar.
UNHCR har i uppdrag att hjälpa människor i nöd att överleva. Vi måste se till att befolkningar i stora läger, människor som flyr konflikter och naturkatastrofer snabbt får nödhjälp.
Vad gör UNHCR i klimatkrisen?
Varje år tvingas miljontals barn och familjer lämna sina hem på grund av våld, konflikter eller naturkatastrofer. UNHCR är FN:s flyktingorgan som skyddar människor på flykt.
UNHCR delar ut akut nödhjälp som mat, vatten och värmande filtar. Vi stannar kvar så länge människor på flykt behöver vår hjälp.
När allt fler människor behöver tillgång till jordens knappa resurser kan det sluta i konflikter. Att hantera klimatförändringar är en av UNHCR:s största utmaningar. Satsningar på förnybar energi och energisnåla produkter är extremt värdefulla.
Solenergi fyller grundläggande behov i våra läger, det är både miljövänligt och effektivt. Vi använder solpaneler för att driva vattenpumpar och komposter för bördigare jord där familjer kan odla egna grödor.
Flyktingläger är aldrig tänkta att vara permanent, trots det finns många läger kvar på samma ställe i flera decennier. Insatser för viktiga miljöfrågor, förhindra miljöförstöring och bidra till att undvika konflikter som uppstår över konkurrensen om naturresurser.
Vårt arbete för att förebygga utarmning av naturens tillgångar och undvika konflikter över jordens resurser är nödvändigt. Samarbete med lokalbefolkningen, utbildning och vård av naturen minskar den risken.
UNHCR om framtidens klimat
Andrew Harper från UNHCR svarar på frågor om klimatet och hur det drabbar människor på flykt och andra utsatta befolkningar i välden.
Vad är kopplingen mellan klimatförändringar och människor som flyr?
Vetenskapen är tydlig. Vi ser en ökning av ökenspridningen. Vi ser en ökning av stigande havsnivåer. Det blir svårare att klara vardagen. Människor tvingas att flytta.
Spänningar kommer att öka. Det kommer att bli fler konflikter. Sannolikt kommer antalet människor som tvingas på flykt att öka.
Så antingen väntar vi på att det ska inträffa eller så sätter vi in tuffa insatser idag.
84 procent av världens flyktingar bor i utvecklingsländer. Det är de länderna som sannolikt kommer att påverkas mest av klimatförändringarnas negativa följder, oavsett om det är ökenspridning, extrema cykloner eller fler stormar.
Vi kallar ofta klimatförändringar för en multirisk eller ett ytterligare hot. Det är svårt att tillskriva orsaken varför människor flyttar runt.
Vad klimatförändringar gör, är att det förstärker underliggande sårbarheter.
- Det skapar ökad konkurrens om jordens resurser.
- Det leder till spänningar mellan grupper.
- Det leder till svåra prövningar för familjer runt om i världen att försörja sig.
Vad är en “klimatflykting”?
Även om klimatflyktingar inte existerar enligt internationell rätt fångar begreppet upp en akut känsla och människors sårbarhet.
Vi har en skyldighet att förbättra beredskapen, skyddet och hjälpen – inte bara för människor som redan är på flykt. Vi måste öka stödet för människor som kommer att bli alltmer sårbara i framtiden.
Om vi vet att följderna av klimatförändringar är verkliga, då vet vi att tiotals miljoner människor kommer bli mer sårbara, och då måste vi öka insatserna.
I alla våra insatser måste vi förutse, vara beredda, vara proaktiva och, där vi kan, se till att människor skyddas bättre. Hur kan vi förhindra att människor behöver flytta?
Vad kan vi lära oss från hantering av covid-19?
Covid-19 är ett ytterligare hot för människor på flykt. De platser där de flesta bor har ofta redan svag hälso- och sjukvård. Och den svaga hälso- och sjukvården är nu under ytterligare tryck.
På samma sätt befinner sig flyktingar ofta i mycket osäkra sociala och ekonomiska lägen. De har ofta svaga sociala skyddsnät. Inkomster kan vara mycket tillfälliga.
Vi måste ha samma ambitionsnivå och visa samma grad av solidaritet för att förhindra klimatförändringar som vi har i hanteringen av coronapandemin.
Mot klimatförändringar kan du inte ta på dig ett munskydd och det finns inget vaccin. Vi måste ha en ännu allvarligare inställning till det.
Pandemin har lärt oss viktiga lärdomar för framtiden – behovet av enormt samarbete. Det kommer att rädda liv idag och under kommande generationer.
Källa: unhcr.org - ‘Climate change is the defining crisis of our time and it particularly impacts the displaced’