UNHCR varnar - klimatfinansieringen missar flyktingarna

När världens ledare samlas i Belém för COP30 riskerar klimatrelaterad flykt att bli ännu en blind fläck i de globala klimatförhandlingarna. UNHCR slår nu larm: dagens klimatfinansiering når nästan aldrig de människor som redan lever på frontlinjen: flyktingar och de låginkomstländer som tar emot dem.

Klimatflykt på dagordningen men utan finansiering

COP30 blir första gången som klimatrelaterad fördrivning lyfts mer strukturerat i förhandlingarna. Samtidigt konstaterar UNHCR att stödet som utlovas till klimat­utsatta regioner oftast går förbi just de samhällen där miljontals flyktingar bor.

Över 70 procent av världens flyktingar kommer från länder som är extremt klimatutsatta. Ändå inkluderas de sällan i nationella klimatplaner eller finansieringssystem.

Det betyder i praktiken att både flyktingar och värdsamhällen står utan stöd när torka, översvämningar eller värmeböljor slår till.

Länder som tar ansvar får minst stöd

Många av världens största flyktingmottagare: exempelvis Uganda, Bangladesh och Kenya är också bland de mest klimatutsatta.

De investerar redan tungt i skydd, utbildning och vård för människor på flykt. Men klimatfinansieringen som ska hjälpa länder att anpassa sig till ett varmare klimat når dem knappt alls.

UNHCR varnar nu för ett växande ”finansieringsglapp” där ansvar landar på de länder som har minst resurser.

När klimatet förändras förstärks riskerna i redan sårbara områden:

• Översvämmade flyktingläger i östra Afrika
• Extrema värmeböljor i Asien som gör vattenbrist akut
• Långvarig torka som pressar både flyktingar och värdsamhällen mot hungersnöd.

UNHCR kräver tre saker:

1. Inkludering: Flyktingar och värdsamhällen måste in i ländernas klimatplaner.
2. Finansiering: En del av den globala klimatfinansieringen måste öronmärkas för de samhällen som redan bär en tung börda.
3. Lösningar i praktiken: Investeringar i vatten, energi, återbeskogning och klimatanpassning måste nå fram även där människor på flykt bor.