Efter nästan tio år - äntligen återförenade

Mahmoud, Maryam och deras söner Maher och Mahdi är alla födda i Myanmar, men klassificeras i officiella handlingar som "statslösa". Som medlemmar av den förföljda etniska minoriteten Rohingya förblev de osynliga för ett land som varken erkände dem som medborgare eller skyddade deras rättigheter.

Utan juridisk status eller identitetshandlingar levde de ett liv präglat av begränsningar. De förvägrades tillgång till utbildning, sjukvård, socialt stöd och andra offentliga tjänster och fick inte ens röra sig utanför sin egen by.

När våldet mot Rohingyerna eskalerade 2016 flydde Mahmoud från Myanmar, först till Bangladesh och sedan vidare mot Europa. Han anlände till Grekland 2017, där han beviljades flyktingstatus två år senare. Då inledde han också processen för att återförenas med sin familj; det var en process som skulle ta fem år.

"Vi kanske är födda i Myanmar och har levt där hela livet, men vi hör inte egentligen hemma där," säger Mahmoud.

Juridiskt stöd avgörande

Med juridiskt stöd från Grekiska flyktingrådet (GCR) och i samarbete med UNHCR kunde ärendet drivas vidare, trots att familjen saknade pass och resehandlingar. Ansökan tog dem hela vägen till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Till slut, med hjälp från IOM och ICRC, fick Maryam och barnen rätt dokumentation för att resa från Bangladesh till Grekland.

När återföreningen äntligen blev verklighet, möttes de på Atens flygplats av både tårar och skratt.

"Familjeåterförening är en avgörande del av integrationen. Du kan inte helt återuppbygga ditt liv när halva din själ är långt borta," säger Eleni Kagiou från GCR.

Nu börjar familjen om i Grekland. Mahmoud planerar att ta motorcykelkörkort, Maryam vill utbilda sig till frisör, och sönerna har redan börjat i skolan.

"Fram tills nu hade mina barn och jag ingen framtid," säger Mahmoud. "Nu känner jag att vi har hittat trygghet och hopp, och att vi hör hemma här. Nu kan vi bygga vår framtid som en familj."

Men möjligheten till återförening är långt ifrån självklar. Minskade resurser till juridiskt bistånd gör det svårare för andra familjer att få hjälp. Många riskerar att förbli splittrade, eller tvingas ta farliga vägar för att återförenas.

GCR och UNHCR förespråkar lagändringar som skulle kunna påskynda processerna och skapa mer flexibla lösningar för att hantera de utmaningar som flyktingar möter när de försöker återförenas med sina familjer.

Familjen Sujis historia visar både vilka hinder som finns, men även hur mycket det kan betyda när de övervinns.