Rysslands krig i Ukraina
Kriget i Ukraina försämras snabbt. Ryska attacker slår liv i spillror. Familjer ser sina hem krossas av våldsam beskjutning, eller letar efter anhöriga i rasmassor.
Robotar avfyras mot städer och byar. Sjukhus, förskolor, köpcentrum och bostadshus — alla är måltavlor.
Miljontals människor är fångade mitt i kriget – utan mat, vatten och mediciner. Just nu är läget i Ukraina livsfarligt. Människor tvingas fly för att överleva.
Hjälp behövs idag!
Det är bråttom att få ut hjälpen i tid. Elen har slagits ut, det finns ingen värme. Kalla nätter slår hårt i krigets Ukraina. Civila har ingen chans. Vill du ge en gåva?
Timme för timme, minut för minut, flyr människor från våldets skrämmande verklighet, berättar UNHCR.
UNHCR är på plats:
- Med förnödenheter som filtar, kläder och kaminer.
- Leder hjälparbetet för människor som är på flykt.
- Sätter människor i säkerhet.
- Bygger värmestugor som räddar civila mot kylan.
Tonvis med mat, filtar och kläder har skickats till de drabbade. Människor som är fast i skyddsrum har fått sängar och madrasser.
Tusentals får dagligen hjälp med att hitta en trygg plats där de skyddas från kriget och kan värma sig. Hjälpinsatsen i Ukraina pågår varje dag, varje natt.
Du behövs. 90 procent av de flyende är ensamma kvinnor med sina barn. Varje gåva gör skillnad för sårbara familjer som befinner sig i en livsfarlig situation.
Insamling till Ukraina!

På flykt från kriget
Krisen i Ukraina är den snabbast växande i Europa sedan andra världskriget. Sedan den ryska invasionen tidigt på morgonen den 24 februari 2022 har 14 miljoner människor tvingats lämna sina hem:
- 5,3 miljoner människor är på flykt i Ukraina – de är internflyktingar. (Källa: OCHA)
- 8 miljoner människor har flytt över gränsen – de är flyktingar. (Källa: data.unhcr.org)
17 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – många är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
Vad gör UNHCR i Ukraina?
UNHCR har Förenta Nationernas – hela världens uppgift att skydda människor som tvingas fly för sina liv från kriget i Ukraina.
Fältpersonal arbetar dygnet runt för att se till att barn och familjer får förnödenheter och skydd. Bombangrepp och attacker försvårar hjälpinsatsen i Ukraina.
Sex miljoner människor
Tack vare starkt stöd från människor som du, har miljontals drabbade fått hjälp. Sedan 24 februari 2022 har UNHCR nått ut med nödhjälp till 6,1 miljoner människor som har tvingats fly från sina hem i Ukraina:
- 1,9 miljoner människor har fått nödhjälp som filtar, sovsäckar, presenningar, madrasser, köksutrustning, hygienpaket, blöjor och varma kläder.
- 1,1 miljoner människor i Ukraina har fått kontantstöd för att klara dagen.
- 500 000 människor som flytt från Ukraina till grannländerna har fått kontantstöd i sitt nya land.
- 1,3 miljoner människor har fått skydd, juridisk hjälp och psykosocialt stöd.
UNHCR har även:
- Gett särskilt vinterstöd till 1,8 miljoner människor.
- Deltagit i över 710 konvojer som gett hjälp till människor som bor vid krigets frontlinjer och är hårt drabbade av flyganfall.
- Placerat ut 106 generatorer som ger värme och el till över 250 000 människor.
- Tillsammans med Unicef byggt 39 så kallade Blue dots i åtta av Ukrainas grannländer. Blue dots är barnvänliga lokaler där familjer på flykt kan sova i värme och barn kan leka och pyssla.

Vad har hänt i Ukriana?
24 februari-24 augusti 2022
Kriget i Ukraina 2022
Tidigt på morgon den 24 februari attackerar Ryssland sitt grannland Ukraina.
- 24 augusti: Det har gått sex månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det är också Ukrainas självständighetsdag sedan 1991.
- 24 juni: Fyra månader har gått sedan den ryska invasionen. Antalet civila offer har passerat 10 000 människor – 4 662 har dödats och 5 803 skadats.
- 3 juni: Kriget har rasat i 100 dagar. UNHCR rapporterar på plats.
- 31 maj: 2 av 3 barn i Ukraina är på flykt undan kriget.
- 18 maj: 16 miljoner människor behöver nödhjälp.
- 16 maj: 6 miljoner människor har flytt från Ukraina.
- 8 maj: Tredje evakueringen från Mariupol räddar 107 människor.
- 3 maj: 101 människor evakueras från stålverket i Mariupol. UNHCR:s chef i Ukraina, Karolina Lindholm Billing, berättar om hjälpinsatsen i Sveriges Radio.
- 25 april: FN rapporter att 24 miljoner människor – halva Ukrainas befolkning – behöver nödhjälp de kommande månaderna. Källa: OCHA
- 19 april: 5 miljoner har flytt från Ukraina.
- 17 April: 4 890 civila offer – 2 072 dödade och 2 818 sårade sedan 24 februari. Källa: OCHA
- 12 april: UNHCR varnar för ökade risker för människohandel. 90 % av de flyende är kvinnor och barn.
- 30 mars: 4 miljoner människor har flytt från Ukraina.
- 24 mars: Kriget har pågått i en fyra veckor – en månad av förlorade liv, splittrade familjer och enorm förstörelse. UNHCR rapporterar från Lviv.
- 21 mars: Sex miljoner barn är instängda och i stor fara i Ukraina när fler sjukhus och skolor attackeras. Källa: Rädda Barnen
- 18 mars: En FN-konvoj med 130 ton mediciner, vatten och mat når Sumy.
- 16 mars: Tre miljoner är flyktingar från Ukraina.
- 10 mars: En miljon barn är flyktingar från Ukraina.
- 9 mars: Ryska trupper attackerar ett sjukhus i Mariupol. 17 civila dödas, bland dem läkare och gravida kvinnor.
- 8 mars: Två miljoner flyktingar har sökt skydd i grannländerna, de flesta i Polen.
- 3 mars: En miljon människor har flytt från landet.
- 2 mars: Kuststaden Mariupol belägras och hamnen blockeras av ryska trupper.
- 25 februari: UNHCR deklarerar en kategori 3-katastrof, den högsta inom UNHCR.
- 24 februari: Rysk attack mot barn och familjer i Ukraina tidigt på morgonen.
2013-februari 2022: Ockupationen av Krim
Från folkets protester 2013 till den ryska invasionen 24 februari 2022
- 2013: Folkets massprotester – Euromajdan – i Kiev när president Viktor Janukovytj vägrar att skriva under ett avtal med EU.
- 2014: Ryssland ockuperar oväntat Krim och stödjer pro-ryska styrkor i östra Ukraina. Konflikten utvecklas till ett krig. Människors liv vänds upp och ner.
- Hösten 2015 började UNHCR reparera 16 sönderskjutna skolor i Luhansk.
- 2015: 5,2 miljoner människor är drabbade av konflikten, 7000 har dött, 18 000 är sårade och 1,6 miljoner på flykt.
- 2015: Sedan början av 2015 – med antagandet av Minskavtalet för att hitta en fredlig lösning på konflikten – hade Ukraina en partiell (ofullständig) vapenvila längs en 457 kilometer lång frontlinje som går genom Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.
- 2015: För att hjälpa människor som är drabbade av konflikten i östra Ukraina öppnar UNHCR kontor i Dnipro, Donetsk, Charkiv, Cherson, Luhansk, Mariupol och Sievierodonetsk.
- 2019: UNHCR kräver ökade insatser för att minska skador av landminor i Ukraina som är det tredje största land där landminor och blindgångare dödar och skadar flest människor.
- 2020: FN uppskattar att sedan april 2014 har 13 200 dödats, många civila och 31 000 skadats, av dem är 9000 civila.
- 2021: UNHCR skickar 202 lastbilar med mediciner, byggmaterial och nödhjälp för att hjälpa civila i östra Ukraina.
- 2022: Den 24 februari attackerar Ryssland Ukraina med vapen och förstörelse.
Källa: UNHCR Ukraine
1991-1997: Ukrainas självständighet
"För UNHCR är det viktigt att hjälpa människor som deporterades under sovjettiden, och som nu återvänder till sina hemländer under svåra förhållanden." Sadako Ogata 1995, UNHCR:s chef 1991-2000.
- 1991: Efter Sovjetunionens slutliga upplösning blir Ukraina självständigt.
- 1992: UNHCR börjar arbeta i Ukraina under ett avtal med UN/UNDP.
- 1994: Ukraina ber UNHCR om "stöd och hjälp angående de deporterade folken" – bland dem 250 000 krimtatarer som återvände efter 50-års förvisning från Krim. Ett av Stalins brott.
- 1995: UNHCR öppnar ett kontor i Ukrainas huvudstad Kiev.
- 1997: UNHCR hjälper 4000 krimtatarer med boende och medborgarskap.
Vem är Karolina Lindholm Billing, UNHCR:s chef i Ukraina?
Innan hon tillträdde sitt uppdrag som chef för UNHCR i Ukraina, tjänstgjorde Karolina i 4,5 år som biträdande representant i Libanon, en av UNHCR:s största insatser i världen.
Karolina Lindholm Billing började på UNHCR 1999 vid det dåvarande kontoret för de baltiska länderna som låg i Riga och täckte Estland, Lettland och Litauen.
Sedan dess har hon arbetat för UNHCR med juridiska frågor och i fältoperationer i Afrika, Europa och Mellanöstern och på UNHCR:s huvudkontor i Genève.
Karolina har en magisterexamen i juridik med inriktning på mänskliga rättigheter och flyktingrätt från Stockholms universitet.