Världen får inte vända Rohingyafolket ryggen

Video: 13-åriga Myshara visar FN-chefer hur livet i världens största flyktingläger, Kutupalong i Bangladesh, ser ut där. Nu kräver de mer stöd till Rohingyafolket.

30 april, 2019
På besök i flyktingläger i Bangladesh vädjar tre FN-chefer om fortsatt stöd till Rohingyafolket från Myanmar. UNHCR:s chef får följa med 13-åriga Myshara till skolan och på en rundtur i Kutupalong - världens största flyktingläger.

Favoritplatsen är skolan

13-åriga Myshara bjöd in UNHCR:s chef Filippo Grandi på en rundtur för att visa hur hennes liv i världens största flyktingläger Kutupalong ser ut. Myshara tog med Grandi tills sin favoritplats – skolan. Där får barnen leka och sjunga. Det hjälper dem att hantera trauman.

– Jag tror att Myshara, den här unga flickan, bevisar att även de mest berövade, diskriminerade och lidande flyktingar kan blomstra och glänsa om de får möjligheten, berättar Filippo Grandi som är FN:s kommissarie.

Världen får inte vända ryggen till

Det var både en vädjan och en varning som tre ledande FN-chefer utfärdade under ett besök i flyktinglägret Kutupalong – det största i världen – i helgen.

Monsunregn

Lägret Kutupalong i Cox's Bazar är hem för mer än 630 000 rohingyer som flydde riktat våld i Myanmar 2017. Cirka 190 000 fler flyktingar bor i läger i närheten tillsammans med 330 000 lokala invånare. Nu närmar sig regnperioden och de riskerar att drabbas av kraftiga monsunregn och cykloner.

– Jag ber verkligen till givare, människor lider här. De risker att drabbas av cykloner och monsuner. Vi behöver resurser. Inte om tre månader, inte om fyra månader – utan nu, säger Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissarie.

Folkgruppen Rohingya

Minoritetsfolket rohingya är en muslimsk folkgrupp i buddhistiska Burma (officiellt Myanmar). De lever som statslösa utan grundläggande rättigheter. Rohingyafolket är en av världens mest förföljda folkgrupper enligt FN.

Omfattande kränkningar och ökat våld i delstaten Rakhine har tvingat 720 000 rohingyer att fly till Bangladesh sedan den 25 augusti 2017. Där lever de under eländiga förhållanden.

Tre FN-chefer besöker flyktingar i Kutupalong

Under helgen var Grandi tillsammans med Mark Lowcock, chef på FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA) och António Vitorino, generaldirektör för Internationella organisationen för migration (IOM) på ett tre dagars besök i Bangladesh.

De träffade premiärminister Sheikh Hasina i Dhaka och tackade henne för landets enorma och generösa insatser för Rohingyafolket under flera årtionden. Särskilt under krisen som började 2017.

De tre FN-cheferna besökte flyktingläger tillsammans. De sa att FN hade svarat på Rohingya-krisen på ett enat sätt. De betonar att enhetligheten och solidariteten med flyktingarna och de lokala folken består.

Enorma problem för flyktingbarn

Problemen som flyktingarna står inför är enorma. Mer än hälften av de 540 000 flyktingbarn under 18 år i Bangladesh har inte tillgång till utbildning. Resten har endast tillgång till mycket begränsad skolgång. Endast en handfull tonåringar går till skolan.

Sexuellt våld

De tre ledarna träffade kvinnliga och manliga volontärer och förebilder. Alla jobbar med att öka medvetenheten och stödja insatser mot sexuellt våld. De berättade om att utan möjligheter att arbeta och utbilda sig är sysslolösheten bland flyktingar outhärdlig – och kan över tiden vara djupt skadlig.

– Så många av oss är outbildade. De säger: "Vi är värdelösa", berättar Mohammed Faisal, 23 år, om många manliga flyktingar som han känner.

För vissa män leder deras frustration till att de är olyckliga.

– Medan människor är fast i läger kan FN och andra organisation se till att alla de problem som kvinnor och tjejer är utsatta för tas om hand, säger Mark Lowcock.

Miljöpåverkan

De hotande monsunregnen och bristen på pengar är ett stort problem. Även de miljömässiga effekterna av att bygga ett stort flyktingläger diskuterades under tredagarsbesöket. Byggandet har lett till skogsskövling. Ett stort skogsplanteringsprojekt har börjat.

En stor del av hjälparbetet är avsatt för att förbättra miljön och jordbruket för lokalbefolkningen i Bangladesh.

ID-handlingar

FN-chefer såg på när hundratals rohingyer köade upp för biometrisk registrering. Mer än 200 000 flyktingar har redan registrerats för ID-handlingar. Giltiga ID-handlingar öppnar dörrar för att återvända till Myanmar – där rohinyger lever som statslösa.

– ID-handlingen ger mig en känsla av något gott i framtiden. Den kommer att hjälpa oss att åka tillbaka, hoppas jag, och med våra rättigheter återställda, berättar Nisa Alin som flydde i skräck med sina fyra döttrar i augusti 2017.

– Att ha en identitet är en grundläggande mänsklig rättighet. Hela deras liv har många har varit utan ordentliga ID-handlingar. Det är ett otroligt stort steg framåt till ett värdigt och säkert liv, sade Grandi efter att ha pratat med flyktingar som har fått sina ID-handlingar fastställade.

– Rohinyafolket som lever på flykt är fullt medvetna om att när de återvänder till Myanmar måste de garanteras sina grundläggande mänskliga rättigheter. Det är absolut nödvändigt att hitta en lösning för flyktingar att återvända till Myanmar för att återuppbygga sina liv, säger Antonio Vitorino på IOM

Att hitta en lösning för Rohingya-flyktingarna är utmanande och tålamod krävs.

Samtal med Myanmar

Grandi berättar att samtalen med regeringen i Myanmar går långsamt. Enligt ett avtal om att tillåta UNHCR besöka cirka 1000 Rohingya-byar har endast lett till 100 besök.

Grandi hoppas på att besöka Myanmar igen i maj för att bedöma situationen i Rakhine, där Rohingyafolket flydde från. Han betonade att nyckeln till framsteg måste göras av Myanmar.

– Myanmar måste ta itu med frågan om Rohingyafolkets rättigheter. Det inkluderar fri rörlighet, tillgång till jobb och tjänster, och en väg till medborgarskap, säger flyktingkommissarie Grandi.

Publicerad av Ulrika Forsberg