Vi svarar på Kalla faktas påståenden

Nej, det stämmer inte.

Karolina Lindholm Billing är UNHCR:s högsta chef i Ukraina och leder en verksamhet med flera hundra anställda, och hon hade under 2022 ett budgetansvar på drygt 7 miljarder kronor.

Månadslönen för hennes tjänstegrad är cirka 12 400 USD (det motsvarar cirka 129 000 kronor). Det tillkommer 30 procent ersättning för personal som inte kan leva med sin familj och som arbetar och bor på en plats där de riskerar att skadas eller dödas till följd av krig.

FN-anställda måste själva betala för bland annat sjukvårdsförsäkring och pensionsavsättning. 

UNHCR:s löner bestäms av FN:s officiella löneskalor som tillämpas över hela världen av alla FN-organ. FN-anställda betalar 23 procent skatt till FN.

Åsa Widell, generalsekreterare för Sverige för UNHCR, har en månadslön på 98 000 kronor, utan några tillägg och betalar skatt enligt svenska villkor. Lönen revideras vartannat år och generalsekreteraren omfattas inte av LAS, Lagen om anställningsskydd.

Varken styrelseordförande eller ledamöter i Sverige för UNHCR:s styrelse erhåller lön eller arvoden.

Nej, den siffran har inget att göra med om hjälpen når fram eller inte. Den handlar enbart om hur stor del av alla globalt insamlade medel som gick till lokala ukrainska organisationer under perioden mars-maj 2022.

Siffran som Kalla fakta hänvisar till finns i en rapport från den oberoende organisationen Humanitarian Outcomes. 

0,003 % gäller alltså endast för den initiala och lätt kaotiska fasen av kriget. UNHCR samarbetade då främst med ett antal större nationella ukrainska organisationer där det sedan tidigare fanns upparbetade samarbeten. 

I denna fas av kriget skalade UNHCR också i första hand upp de egna insatserna i landet – som exempelvis avancerade system för kontantstöd och logistik samt distribution av nödhjälp och förnödenheter. Dessa system har sedan gjort det möjligt för UNHCR att nå över 4,3 miljoner människor med hjälp.

Efterhand inledde UNHCR samarbeten med många fler organisationer, inklusive mindre lokala hjälporganisationer. UNHCR har högt ställda krav på nya samarbetspartner, så att det är säkert att alla pengar används på rätt sätt.

I dagsläget samarbetar UNHCR med ca 200 ukrainska organisationer. I punkt 4 redogör vi för hur medlen används.

Nej det stämmer inte. Större internationella hjälporganisationer, som UNHCR, spelar en avgörande roll i en akut katastrof, både direkt och på längre sikt.

För att kunna hjälpa effektivt, storskaligt och nå ut till de som behöver hjälpen mest krävs erfarenhet och expertis. Det är UNHCR, övriga FN och de stora internationella organisationerna som snabbt kan samordna hjälpinsatserna, sätta upp handlingsplaner och system för transport, logistik, information och kontantstöd.

Mindre lokala organisationer och volontärer har en mycket viktig roll att spela, främst när det gäller de praktiska insatserna, som till exempel att dela ut förnödenheter, bemanna hjälpcenter och ge vägledning vid transitpunkter. Våra insatser kompletterar därför varandra – det är tillsammans vi räddar liv.

UNHCR:s uppgift i Ukraina är bland annat att:

• Leda arbetet med att ge skydd och stöd till människor på flykt, i samarbete med ukrainska myndigheter.
• Se till så att den nödhjälp som behövs finns på plats och hamnar rätt, bland annat genom konvojer som når livsfarliga, belägrade städer.
• Reparerar krigsskadade bostäder så att familjer slipper sova under bar himmel. UNHCR ser även till så att de vars hem inte går att reparera kan få tak över huvudet på annat sätt.
• I samarbete med lokala myndigheter bygga upp och utrusta tusentals säkra mottagningslokaler där människor kan få sovplats och mat och barn kan leka.
• Ta fram säkra system för kontantstöd i samarbete med banker och myndigheter.
• Motverka trafficking och övergrepp genom att utbilda bland annat gränsvakter, poliser, socialarbetare och volontärer.
• Sätta upp nationella system för att sprida information som kan rädda liv, bland annat genom webbplatser, hjälptelefonlinjer och digitala chattar.

Globalt samlade UNHCR in cirka 12 miljarder kronor till hela Ukrainainsatsen under 2022. UNHCR använde cirka 8,7 miljarder kronor i insatserna för att hjälpa de drabbade, resten används nu under 2023.

Under 2022 användes hälften av pengarna i Ukraina, resten i grannländer dit miljontals ukrainare tagit sin tillflykt.

• 57% användes till kontantstöd.
• 22% användes till förnödenheter.
• 11% användes till insatser för skydd, rådgivning, information, psykosocialt stöd och medicinsk vård.
• 10% till reparationer, transporter och logistik.

Nej, detta stämmer inte.

Allt material där en människa finns med och som Sverige för UNHCR publicerar – filmer, fotografier och texter – är godkända av UNHCR:s huvudkontor för att användas i kommunikations- och insamlingssyfte.

UNHCR har strikta rutiner för medgivande. De personer vars berättelser och fotografier delas har alltid i förväg godkänt användandet genom att skriva under en blankett där information finns på ett språk som personen i fråga förstår. I Ukraina finns blanketten för medgivande på ukrainska och ryska.

Det framgår tydligt i medgivandet att bilder och berättelser kan användas i annonser, sociala medier och för insamling. Medgivandet kan när som helst dras tillbaka av personen som har skrivit under.

Flera veckor innan programmet sändes informerade UNHCR Kalla fakta om den strikta policyn för medgivande som innebär att alla personer som figurerar i vårt material har godkänt användandet. UNHCR har för Kalla fakta visat den påskrivna blanketten som gäller det par som förekommer i programmet.

Nej. Paret fick ett så kallat flyktinghem (Refugee housing unit) som de kunde bo i under sommarmånaderna. Det är en mer stabil struktur med fönster och en dörr som går att låsa, men det var aldrig tänkt som en vinterbostad. 

Paret blev senare på hösten erbjudna annat boende av UNHCR men tackade nej eftersom de redan löst boendefrågan på annat sätt.

UNHCR delar inte ut så kallade flyktinghem för vinterboende.

Ja. Av misstag råkade vi använda en bild på en kvinna i Ukraina tagen 2018, före krigsutbrottet 2022. Bilden togs några år efter Rysslands annektering av Krim då UNHCR skalade upp verksamheten i de östra delarna av landet. Kvinnan hade givit sitt samtycke till att bilden användes för insamling genom att ha skrivit på en blankett för medgivande till detta.

Vår policy är att använda aktuella bilder så detta var ett misstag och vi kommer inte använda bilden igen.

Ja, du kan känna dig trygg med att dina pengar kommer fram och hjälper människor på flykt. 

Sverige för UNHCR:s årsredovisning är inte färdig än, men enligt prognos blir 2022 års siffra för insamlingskostnader och administration 6 procent. Det innebär att 94 procent av insamlade medel går till UNHCR:s arbete för människor på flykt.

90-konto

Sverige för UNHCR har av Svensk Insamlingskontroll tilldelats ett kontrollerat insamlingskonto, ett så kallat 90-konto. Svensk Insamlingskontroll ser till så att pengar som samlas in gör det under betryggande kontroll. 

För att beviljas 90-konto får maximalt 25 procent av intäkterna gå till insamlingskostnader och administration. Under 2022 låg vi alltså långt under den gränsen.